Lite fler filmer.....

....nyhetens behag sägs det ju...

Benjamin i mitten av maj 2007.

Benjamin nästan 2 månader gammal. Juli 2006.

Nu börjar Mamma Muh bli nostalgisk här. Här är Bemi 3½ månad och skrattar så underbart. Tiden har verkligen bara sprungit förbi och nu fattar man vad alla andra pratar om, ta vara på spädbarnstiden. Tids nog blir de stora....

Kass kvalitet bara på filmerna. Den accepterar bara filmer från min mobil eller i det format som min mobil tar filmerna i, dvs kasst format. Även om det står att den ska ta mpeg också. Kanske en utvecklingsgrej. Ni ser lite grann i alla fall....

Måste testa

Måste testa att lägga in lite videosnuttar på min älskling nu när jag ser att man kan det.....

Jag försökte igår kväll också men då ville det inte funka riktigt. Håller tummarna att det funkar nu.

Ja, så har man börjat jobba igen. Lagom skoj. Hade 160 mail igår att besvara och åtgärda. Men det håller mig sysselsatt i alla fall. Det är ganska skönt att gå hem kl 11 och hämta Bemi bus tidigt på dagis. Nästa vecka är det verklighet på riktigt, hela dagar, heltid för både Roger och mig.

Jag mår ganska dåligt på jobbet. Jag känner av extraslagen jättetydligt. Framför allt i förmiddags mådde jag riktigt kasst. Jag mådde illa, var yr, hade svårt att andas (det känns som det men jag har inte svårt att andas, tror jag...). Det är tur att läkaren ska ringa denna veckan så att jag kan prata med honom. Undras just bara vad de kan/ska göra för att det ska bli bättre. För ha det så här orkar jag inte.

Bemi klarar fint att lämnas tidigt på dagis. Pappa Puh är mästare på att lämna Bemi på dagis nu. Fort går det. Tror aldrig Pappa Puh varit så tidigt på sitt jobb. Förkylningen har dock Bemi i ett järngrepp. Han är så snorig och har svårt att andas när han ligger ner fast vi ger saltlösning och näsdroppar. Men, det är bara att vänja sig. Just nu är han duktig och leker fint på golvet.

Det verkar inte som om blogspot vill ladda upp mina filmer som jag tagit med kameran men den laddade upp en film som jag tagit med mobilen så håll till godo med den. Den är tagen i februari när Bemi var drygt 8 månader.

Bara några bilder....

...på min älskade lille son! Förkylningen har fått ett rejält tag om lille Bemi, han snörvlar som aldrig förr. Nu är det strax nanna-dags för honom, hoppas han kan sova bättre ikväll än igår när han vaknade och skrek stup i kvarten.

Skriver förhoppningsvis mer i morgon. Är lite trött jag också efter första arbetsdagen på 10 veckor...

Första dagisbasilluskerna

Bemi har nog åkt på sin första dagisförkylning nu. Förmodligen var den på G i onsdags när han hade feber. Men febern gick dock ner igen så i torsdags och igår var han på dagis. De fick honom tom att sova!! All heder åt dem, hehe. Men nu är han snuvig, trött, lite grinig och rosslig.

I torsdags blev dock Mamma Muh lite arg på dagisfröknarna, men jag sa inget....
När jag kom och hämtade Bemi var han först och främst så skitig! Men, det vet jag att barn kan bli på dagis och ja, det är bara att acceptera att han kommer sabba åtskilliga par byxor och tröjor på dagis med fläckar och smuts. Men det som gjorde mig upprörd var att se Bemis lilla ansikte, han hade blivit riven av ett annat barn. Det visade sig även att han hade kraftiga rivmärken bakom örat och I örat. Fröknarna sa inget om det utan jag fick själv upptäcka det när han kom fram till mig och då hade jag ändå stått och pratat ett tag med en av fröknarna. Och de behövde inte säga vilken unge det var som rivit Bemi för det visste jag med en gång. Kevin!!

Den ungen har sedan dag ett varit ett utmärkande barn. Han är väldigt "kramig" enligt pappan och han ska tvunget krama just Bemi fast Bemi markerar att han inte vill. Vad som exakt hade hänt i torsdags blev jag inte klok på när fröknarna berättade, det lät på dem som om Bemi hade velat kramas och inte Kevin men det tror jag inte ett jutta på! Varför skulle han nu vilja krama Kevin och Kevin plötsligt inte vilja kramas?! Nänä!

De sa lite försiktigt att de nu får hålla bättre koll på Kevin och Bemi när de är tillsammans, nä, ni ska hålla koll på KEVIN. En fröken hade ändå suttit bredvid när det hände och tydligen rev han Bemi vid två olika tillfällen strax efter varandra. Lustigt att jag kunde se redan första dagen att han skulle innebära problem.....Tur att han inte var kvar på dagis när jag kom och hämtade Bemi.

Alla säger att jag får nog vänja mig vid detta. Jovisst, men det gör det inte speciellt mycket roligare att komma och hämta sin son andra veckan på dagis och så ser han ut så.

Idag är junior och jag själva hemma hela dagen. Pappa Puh är på kurs i Halmstad, hockeykurs så klart. Dock kommer morfar, plastmormor och plastkusin Oliver hit och hälsar på. I morgon måste vi nog ut och köpa nya skor till Bemi. Hans fötter har växt som bara den och inga skor passar riktigt.

På måndag är det jobb igen för mig. Men jag har en glassig vecka denna veckan, jobbar från kl 7-11. Så senast kl 12 kommer jag hämta Bemi på dagis. Skönt!!

Hur mår jag då? Nja, jag får grymma attacker av extraslag där jag mår så där dåligt, känns som om jag inte får luft. Hoppas det lugnar sig annars får jag nog prata med läkaren om det när han ringer. Just nu känns det som om medicinen hjälper lite men inte så mycket som jag skulle önska. Men frågan är, hur mycket medicinen kan eliminera? Är det så att jag kanske måste acceptera att ha en del extraslag? Det hoppas jag egentligen inte eftersom jag mår så dåligt av dem.

På ett sätt är det bra att jag ska jobba halvtid denna veckan. Jag kan då testa hur jag mår när jag jobbar. Extraslagen kommer ju när jag är stilla och jag har ju ett stillasittande jobb. Vill inte tänka på hur det skulle vara att sitta i ett möte och få de dära attackerna....

Nu ska jag ut och tömma diskmaskinen och fylla den igen...Sen kommer nog snart morfar mfl.

Inget dagis

Det blev inget dagis för junior idag. Han hade 37.9 i temp i morse så det blev till att "vabba". Jag är ju ändå ledig så något regelrätt vabba blev det inte. I middags hade tempen stigit till 38.0 så vi får väl se vad det landar på ikväll och om det blir något dagis i morgon. Lite störigt att det kom mitt i inskolningen men vad göra?

Själv då? Jag började med den nya medicinen igår kväll och tyckte mig märka en viss skillnad i dag på förmiddagen. Men efter lunch mådde jag kassare än kasst och funderade tom på att ringa efter Roger. Jag hade så många extraslag på rad så det kändes som om jag inte fick luft. Men det släppte efter ett tag och nu mår jag väl rätt ok. Men jag längtar tills Roger kommer hem. Jag är grymt trött (biverkning av tabletten - man kan bli grymt trött de 2 första veckorna och illamående oxå visst) och det blir inte bättre av att ha en sjuk Bemi här hemma som bara vill klänga på mig. Och varmt är här....

Det är stört omöjligt att ha dörrarna öppna här hemma för att vädra, då sticker junior. Inte ens balkongdörren kan vara öppen. Jag är rädd att han ska få stickor i knäna från trägolvet på altanen.

Läkarbesök

Så har jag varit på läkarbesöket jag dels fasade för och dels så desperat behövde. Kanske gjorde jag rätt som nojade för att läggas in - för jag slapp det. Ibland får jag för mig att nojar jag för något så händer det inte....

Jag hade sån himla tur och fick "min" superläkare från akutbesöket tidigare i somras, Mattias. Han är kardiolog och den som avgjorde att jag skulle läggas in den där gången på akuten. Han är så lugn, sansad och otroligt trevlig mot patienterna. Mitt ekg var inte helt ok. Extraslagen har minskat med hjälp av medicinen men jag har fortfarande hjärtklappning, dvs hjärtat slår snabbt.

Jag fick i alla fall veta att extraslag i sig inte är något farligt, hjärtat tar inte skada av det men det kan vara obehagligt. Och Mattias förstod att det var obehagligt för mig eftersom i mitt fall är varannat hjärtslag ett extraslag när jag inte tar medicin. Sen är det inte alltid säkert att man kan utröna varför man har extraslag, ibland har man bara det och ibland ligger det något bakom. Vad jag förstod mellan raderna på Mattias så misstänker de att det KAN vara mammas sjukdom som ligger bakom. Dels reagerade de tydligen på att jag blev väldigt trött i vaderna när jag gjorde fystestet (musklerna i vaderna som inte orkade?), sedan var ett CK-test förhöjt bland de prover som jag tog förra veckan och det har tydligen något med muskler/lungor/andning att göra. Sedan var det ju det där spirometri-testet som inte heller var bra.

Jag låg och vilade inför blodtrycksmätning när Mattias dikterade. Han nämnde mammas sjukdom X antal gånger. Så om man lägger ihop 1+1+1 så verkar det som om de misstänker myotonica dystrophia eller i alla fall vill utreda det ordentligt. Vill inte riktigt tänka i de banorna just nu. Skönt i alla fall om de utreder och förhoppningsvis utesluter sjukdomen så vet jag en gång för alla.

Vad både jag och Roger funderar på är varför remissen till neurologen skickats till Trelleborg och inte till Malmö eller Lund. Jag ska fråga Mattias om det nästa vecka när han ska ringa mig och höra hur den nya medicinen funkar. Jag hade föredragit Malmö eftersom det hade varit nära och bra från jobbet. Lund hade varit bra för att de där har mammas journal. I Malmö bör de ha min morbrors journal å andra sidan - det är ju samma sjukdom.

Nu hoppas jag framför allt att de nya medicinen funkar och gör så att jag mår bättre. Tydligen är det så att man har extraslag när man vilar/sitter stilla. När man är aktiv brukar extraslagen försvinna. Och det kan nog stämma när jag tänker efter. Därför som jag oftast mår dåligt när jag sitter vid datorn, sitter vid TV:n och när vi åker bil. Men jag har ju hjärtklappningen också och den ökar ju när jag är aktiv så det är det som gör att jag känner av hjärtbesvär både när jag vilar och är aktiv.

Över till något mycket trevligare - Benjamin vår älskade snutteplutt!!
Han har varit själv på dagis ett bra tag idag också. Det var tänkt att han skulle sova där idag men nä. Bemi var såååå trött i morse kl 9 så Roger var tvungen att lägga honom. Bemi vaknade kl 5.20 i morse och var förmodligen vaken tills vi steg upp strax innan kl 7. Så nu har han visat sitt humör på dagis och fröknarna förstår nu vad jag menar när jag säger att han kan bli skitförbannad. Hehe! Han skulle INTE byta blöja och han skulle definitivt INTE sova. Men gissa vad han gör just nu?! Sover!!!!

I morgon ska vi gå direkt när vi lämnat dem. Får väl se hur det går. Går säkert bra eftersom han inte brukar bry sig så mycket om oss. Då ska de göra ett nytt försök att få honom att sova där. Lycka till!!! Han är ju fortfarande lite speciell med sitt sovande. De hade försökt med vagnen idag på dagis också och det är ju bra, ibland funkar det. Även om det för det mesta funkar bäst om han får sitta i vår famn och somna.

På kvällarna har han blivit så mysig när han ska varva ner. Han vill gärna sitta i mitt knä och mysa med napp och snutte och titta lite på TV med mig. Inte helt fel kan jag tala om när man varit ifrån varandra under dagen.

Nu ska jag läsa lite i min bok innan junior vaknar. Måste läsa ut Sushi for beginners nu någon gång.

Konstig känsla

Sitter här helt själv hemma. Det händer inte ofta. Benjamin är själv på dagis och det har nu gått lite mer än en timme sedan jag gick och de har ännu inte ringt!! Så jag gissar att det går bra. Nu ska de snart äta lunch där borta och sen ska jag hämta honom. Men det känns konstigt att sitta här hemma själv utan honom härjandes på golvet, utan att höra hans små gulliga ljud. Men det är bara att inse. Han är en stor pojke nu, en dagispojke.

I lördags kväll var jag ute med tjejerna från BB-maffian. Först såg vi filmen På Smällen på bio *bra film*. Sen gick vi till V.E.S.P.A och åt ljuvlig pizza. Jag blev bjuden på utekvällen som en födelsedagspresent så man kan nästan säga att vi firade min födelsedag en gång till *mycket firande när man fyller 30*.

Igår var jag på jakt efter regnkläder till dagis. Svärisarna köpte regnkläder till Bemi i Ullared men de var fodrade och allt för varma för honom att ha nu. Till slut hittade jag fina Alfons Åberg-regnkläder. Det verkar vara svårt att hitta regnkläder i storlek 80.

Bemi har börjat bli så gnällig här hemma. Jag undrar om det är för att han är trött efter att ha börjat på dagis? Men då borde han inte vara gnällig på helgen när han är hemma tycker jag. Varenda kväll den senaste veckan har han gnällt något kopiöst och likadant i helgen. Han är även frustrerad över en massa saker som han inte kan själv ännu. Som att äta själv. Han såg väl någon av de andra barnen äta själv på dagis i torsdags gissar jag. Han klarar av att äta själv en liten stund, vi hjälper honom få på maten på skeden och så för han själv skeden till munnen. Men efter att tag tappar han koncentrationen och ska leka med maten istället och kladdar mega. Och innan ni börjar gnälla på MIG att jag måste lära mig att tåla lite kladd så blir Roger nästan lika irriterad på Bemi när han kladdar!!!

Vi får väl se om gnällandet avtar när han börjar vänja sig vid dagis lite mer. Han har ju bara gått 3 dagar, 4:e idag.

I morgon är det läkarbesök för min del. Vi får väl se om de släpper ut mig igen eller om jag blir inlagd. Jag måste i vilket fall som helst hem om för jag kommer köra dit och bilen kan inte bli stående där och Roger måste tillbaka till jobbet på eftermiddagen. Roger får ta Bemi på förmiddagen. De ska inte till dagis förrän klo 10.30. Det börjar 5 nya barn morgon på dagis.

Nu ska jag pyssla en stund innan det är dags att hämta junior.

Benjamin gör en "Filip" och står upp på sin Bobby Car.

En riktig Bemi-min!

Sötnos!

Stor pojke?

Är man en stor pojke när man har börjat på dagis? I så fall har vi en stor pojke här hemma nu! Idag var det den officiella börja-på-dagis-dagen. Dagen mamma muh har fasat. Någon annan ska ta hand om min guldklimp hela dagarna, få njuta av hans bus, hans leenden, stjärnorna i hans ögon, hans kramar och pussar.

I en hel timme var vi på dagis idag och Bemi härjade som aldrig förr. Så mycket spännande saker, så många nya människor att charma. Och han gjorde det med bravur. Det var några få depå-stopp hos mamma för påfyllnad av pussar sedan var han iväg igen och utforskade de olika rummen på avdelning.

När vi cyklat hem var det i princip bara att lägga honom i sängen (vilket vi aldrig annars kan, utan det ska duttas och snuttas och bumpas i rumpan innan man kan lägga honom i sängen) och så sov han i 1 timme och 40 minuter. Som en stock. Dagis var tröttsamt! Hur blir det då inte i morgon när vi ska vara där i 2 timmar?!

Men det var skönt att det gick så bra, att han inte var främmande för fröknarna (som verkar jättegulliga). Till mammas stora glädje fick vi en präm som ska följa med Benjamin genom hans dagsår och ena fröken sa att vi gärna fick dekorera pärmen om vi ville. Hehe. Det behövde de inte be mig två gånger om. Så gissa vad jag gjorde när Bemi sov? Nu pryder ett fint foto framsidan och lite dekorationer här och där. Fördelen är ju att det sitter i en plastficka så jag kan göra om den varje år, hehe. Han ska ha den snyggaste pärmen så klart!

Nu är dock junior trött igen. Jag misstänker att det dessutom är bissingar på gång igen. Det saglas, klias i munnen och han har varit så kinkig i eftermiddag. Roger hävdade dock att det var dagisbasilluskerna som redan slagit till så att jag måste vabba i morgon. Haha!

Badbilder

Kusinerna har badat i Bemis pool. Bemi verkade gilla att ha sällskap i poolen och badade en lång stund. I normala fall brukar han säga ifrån när han vill upp men inte idag. Här kommer några härliga bilder på barnen.

Underbara solstrålen

Busloppan Emma

Galningen Anton som fyllde mössan med vatten och satte på huvudet.

Sjukvården.....*suck*

Jag pratade precis med neurologen dit min remiss skickats från kardiologen. Jag hade ju dåliga utandningsprover sist och det kunde tydligen bero på musklerna runt lungorna, att de inte orkade. Med tanke på mammas sjukdom ville de väl kolla upp det lite extra. När man vet att man ska till doktorn vill man ju gärna ha en tid så fort som möjligt så att man får det överstökat och slipper gå och oroa sig för det men hör och häpna - i början av november kommer jag bli kallad dit....Läkaren hade gjort bedömningen att det inte var så brådskande.

Då hoppas jag banne mig att det inte har med hjärtat att göra, att själva andningen/lungorna är ett annat "problem". För så som jag mår just nu börjar det blir brådskande om jag inte ska bli ett fall för psyk. Hjärtmedicinen hjälper inte. Mitt hjärta slår volter, rusar, slår oregelbundet varje dag. Inte hela tiden men ganska ofta. Det som är mest obehagligt är det uppehåll som hjärtat gör efter ett extraslag - det känns som om jag tappar andan eller som jag har sprungit 1 mil och kippar efter andan. Tänk er att det händer när ni sitter stilla och tittar på TV och inte har rört en fena de senste 30 minutrarna. Inte så nice.

Nu ska jag ju till doktorn nästa vecka tack och lov. Annars hade vi fått åka in akut gissar jag. Men nu känns det som om jag kan "stå ut" tills nästa tisdag.

Det känns även som om mitt tålamod tryter. Jag har inte samma tålamod med Bemi som jag har haft innan. Om det sen beror på att han är mycket mer krävande nu när han är mer mobil eller om det är för att jag inte mår riktigt bra vet jag inte. Gissningsvis är det ju för att jag inte mår bra, jag orkar inte på samma sätt just nu.

Men just idag har Bemi valt att vara en ängel *tack älskling*. Han vaknade på världens bästa humör i morse och var så kelig, pussig och kramig. *åååhh* Hoppas det håller i sig.

Nu ska jag märka lite kläder inför dagis och sedan invänta brosan med familj.

Sammanfattning av Öland

Ja. jag kan med ett ord beskriva vistelsen på Öland - myggjävlar! Varenda dag dök det upp nya myggbett på de mest irriterande ställen, under hakan, baksidan av låren, anklarna....

Men givetvis fanns det positiva saker med Öland oxå - solen, avslappnad atmosfär, härligt landskap och säkert skönt badvatten om det hade varit fint väder lite längre så vattnet hunnit bli varmt.

Vi åker säkert tillbaka om något år och tar oss an den norra delen av ön.

Nu är vi i alla fall hemma igen och vardagen har åter knackat på. Roger började jobba idag och i morgon börjar Bemi sin inskolning på dagis. Bemi har dock redan i dag varit och hälsat på barnomsorgen i Svedala, men på pappas jobb. Jag har varit och tagit prover på vårdcentralen inför nästa veckas läkarbesök på kardiologen. Snabbt och effektivt - utan att svimma. Jag börjar bli proffs på att få blodprov tagna....

Nu nannar Bemi en stund så att han är pigg och glad inför eftermiddagens besök av kusinerna Anton och Emma. Det blir säkert ett dopp i poolen i trädgården för det är varmt ute idag.

Återkommer med bilder i kväll.

Hälsat på släkten

Det blev ett besök på djurparken till slut. Vädret var egentligen perfekt för en dag bland släktingarna (jag säger inte vems släkingar det är vi besökt, om de är på min eller Rogers sida...), lite mulet. Vi kunde dock varit utan de där små regnskurarna. Men, men....

Bemi var lagom intresserad. Många av djuren verkade trötta och slöa så de låg mest stilla och det tyckte inte Bemi var så skoj. De som rörde sig lite mer var intressanta. Överlag blev vi nog lite besvikna. Det var ganska skitigt inne hos djuren, precis som om de inte fått rengjort innan de öppnade parken. Bland annat hos schimpanserna som är först när man kommer in. Djuren var som sagt även slöa. Vi jämför väl med Kolmården där personalen aktiverade djuren, gömde maten för dem så att de fick leka och leta efter maten. Dessutom hade de i Kolmården lite djurshower. Själva djurparken kändes även mindre än Kolmården. Men, nu har vi sett båda parkerna och det blir väl en runda till Kolmården när Bemi blir lite större och bättre kan uppskatta djuren.

Vi var inne en runda på nöjesfältet också men idag vann inte Mamma Mug varken megadaim eller megafruxo/pimpim/zoo. Besvikelse! Men Bemi fick åkt karusell med pappa.

En sväng in om badlandet blev det också. Jenny och Roger åkte lite rutschkanor och sedan skulle Bemi bada lite också men det var lite kallt så han var inte så glad.

Nu är vi hemma, Mamma Muh är lite trött. Jag vet inte om det beror på att jag fick ta lite Betapred mot mina inte så minimala myggbett i morse eller om det är hjärtmedicinen som spökar lite. Har haft en del hjärtklappning denna veckan och känner att det är tur att jag snart ska till doktorn igen. Jag fruktar dock lite för läkarebesöket eftersom jag misstänker att jag kommer bli inlagd igen. Medicinen funkar inte riktigt som den bör.

Nu är det snart matdags! Njut ni av bilderna nedan så hörs vi förmodligen när vi har kommit hem på lördag igen!

Ouppfostrad kung

Igår var vi på Solliden för att träffa kungen. Vi hade givetvis mailat hovet och anmält vår ankomst i god tid innan så som man bör göra. Vi betalade vår 65 kr per person i inträde och ställde oss och väntade på kungen. Men tror ni knugen kom ut och hälsade? Nä! Otroligt ouppfostrat!

Men numera rinner det kungligt blod i Rogers, Jennys och mina ådror. Vi blev bitna av kungliga myggor!

Ja, vad ska man säga om Solliden? En stor park med en massa blommor och en massa trädgårdsmästare som sköter om den? Själva slottet såg mindre ut än vad det gör på bild tyckte jag. Ganska fint dock med vinklar och vrår. Men hela kungafamiljen kan knappast bo där. Vi skymtade fler hus i de avstängda delarna av Solliden. Där sitter säkert Vickan och Danne och myser.

Lilla slottet där vi stod och väntade på audiens hos kungen....

Mamma Muh och Bemi bland blommor och blad i parken.

Sötaste pojken på Öland!!

Pappa och Bemi med Borgholms ruin i bakgrunden.

Nu får jag ta en paus för det megaåskar här....

Tillbaka igen. Klockan var inte mer än 7 och så började det åska utav bara den. Jag kan säga att alla i huset vaknade.....Sedan regnade spik. Nu har det slutat regna men det är mulet och ser lite osäkert ut. Inte något idealiskt väder för Ölands djurpark precis. Så, vi får skjuta på det en dag och ta det i morgon istället när de har lovat bättre väder. Det blir shopping i Kalmar istället...hehe..

Tillbaka till igår. Efter Solliden bestämde vi oss för att inte betala inträdet till Borgholms ruin. Vi hade sett den utifrån, det räckte. Så vi styrde kosan mot Borgholm istället och gågatan där. Det blev lite shopping och lite fika innan vi körde hem.

På kvällen kom farmor, farfar och gamlefarmor hit och åt mat. Vi grillade lite, Bemi badade lite eftersom det var så varmt. Bemi blev sedan så trött så han somnade utan direkta protester kl 19, vilket är tidigt för att vara honom nu på semestern. Men så sov han bara 40 minuter på hela dagen...

Bemi badar i poolen här vid huset.

Nu är det avfärd här. Hörs mer senare....Får se om Jenny och jag trycker in shoppingknappen eller inte....

Långe Jan, mygg och sol, sol, sol...

Idag blev det först en "liten" promenad till havet. Skylten visade att det skulle vara 1 km till havet. Det måste vara fågelvägen med tanke på att det tog 30 minuter att gå dit....Pust och stön i denna värmen...Avstånd verkar vara något som man är kass på här på Öland. De vi hyr huset av tycker att allt i Mörbylånga ligger "rakt ner" och det var "knappt 1 km" till havet. Hehe. Nåja, vi kom ner till havet och hem igen. Utan att Bemi och mamma badade. Det var ju kallt kl 10 på morgonen.

Vi träffade dock på August och hans pappa. August är en pojke som är 2 veckor äldre än Bemi och på semester (tror jag för pappan hade stockholmsdialekt). På barns vis visade pojkarna att de ville prata med varandra. Det är så härligt att se hur de stirrar på varandra och är så intresserade även på avstånd. Man undrar ibland om de har någon form av telepati mellan sig.

Coole Bemi med kepsen bak och fram.

Efter lunch blev det en tur ner till den långe mannen på Öland, Långe Jan. Jag, Bemi och Andreas stannade dock där nere. Vi tyckte att vi hade motionerat vad vi skulle för idag. Nog för att vi bor på Motionsvägen men man behöver inte chocka kroppen. Jenny och Roger hurtade dock upp för alla 197 trappstegen. Roger gick ut lite väl hårt och fick vila på vägen. Men de tog en bild av oss där nere när de väl kom upp:

På väg hem blev det lite inköp för att klara kvällen, dels i matväg och dels i snaskväg. Det blir grillad kyckling ikväll och sedan lite chips, goda chokladbollar (som jag har dille på just nu vilket Roger vet så han köpte snällt såna till oss, tack älskling) och någon god drink gissar jag.

I morgon blir det Solliden och Borgholm (gissningsvis fler bilder i morgon). Sedan kommer svärisarna med grillmat.

Nu ska jag ut och njuta av solen, undvika de förbenade myggjävlarna (som onödigt nog bitit mig under hakan av alla ställen).

Mamma Muh var tvungen att leka lite. Bilden blev ganska fräck va?!

Sol, semester och Öland

Lilla Ölandsbron som vi precis kört över.

Snacka om att tima sin "semester"!! Visst, vi har ju haft semester hela sommaren egentligen men nu är vi iväg just denna veckan när det ska bli så fint väder. Men vi visste ju att solen skulle komma nu, hur skulle vi annars våga boka stuga på Öland just DENNA vecka?! *ler*

Ja, vi är som sagt på Öland just nu. Jag kan ju skriva om det i min blogg eftersom den är låst och inte vem som helst kan gå in och snoka reda på var vi befinner oss. Man ska ju egentligen inte "skylta" med på internet att man inte är hemma. Tjuvar snokar reda på sånt men jag inbillar mig att de inte kommer in på min blogg. Kan jag stänga ute min "högst intelligenta datakunniga kusin" *host* så kommer inte ointelligenta tjuvar in här....

Resan upp gick förhållandevis bra. Bemi somnade till slut efter många protester. Vi fick flytta hans stol till mittplatsen där bak så slapp Jenny och jag trängas lika mycket.

Stugan är superfin. Kolla här:

Framsidan på lilla stugan som vi hyr. Stugan ligger på ägarnas tomt men känns ändå avskild.'

Här sitter jag just nu och surfar trådlöst. Super att här finns bredband så att jag kan blogga lita..



Andreas pratar i mobilen i vardagsrummet. Här finns diverse kanaler på tv:n så skulle det regna....

Köket där vi ska laga delikata semestermiddagar. Idag blir det mamma muhs favvo - tacos.

Bemi har fått eget sovrum i hopp om att gudmor ska få lite sovmorgon....

Rogers och mitt sovrum denna veckan...

Baksidan med diverse grillar som ska användas denna veckan. Semester är lika med grillat!!

Glada gänget utanför köpcenter i Färjestaden. Roger förbjöd Jenny och mig att trycka in shoppingknappen. Jenny och jag som knappast handlar alls.....

Ja, vad tror ni? Kommer vi klara av en vecka i detta hus? Det ser inte helt fel ut va? Otrolig service att här finns barnsäng och matstol till Bemi. Tom barnstol på ena cykeln. Men vi glömde hans hjälm. Men kanske finns det en här i huset....

Vad ska vi då göra? Ta det lugnt mestadels. Njuta av det fina vädret och gudmor, alias Uttern ska säkert bada minst en gång om dagen. Kanske badar badkrukan Mamma Muh också....tårna i alla fall.....

Sedan blir det ett besök på Ölands djurpark så klart. Det är inplanerat till på onsdag när farfar, farmor och gamlefarmor kommer på besök. De har "vägarna förbi"....

Nu ska jag dricka min mojito och umgås med de andra. Håll utkik efter fler foton de kommande dagarna....

Vägd och mätt

Så har vi varit en sväng till BVC för att se hur "tjock" Bemi har blivit sedan sist. Och så tjock är han inte direkt. Han följer ingen direkt kurva i BVC-boken men så länge BVC är nöjda så.

Hans mått nu vid 14 månader:
Vikt: 9365 gram (ökat 365 gram på 2 månader)
Längd: 75 cm (växt 1,5 cm på 2 månader)

Vad mer har hänt? Han är en pillejöns just nu. Han ska på och pilla på allt och han är överallt just nu. Det blir inte mycket gjort när han är i närheten. Men tro inte att han ska lära sig att gå inte. Vi trodde att han skulle gå själv när han började på dagis men med bara 2 veckor kvar till dagisstart ser det inte så ut. Men han går väl när han är redo för det.

Och vår nästan konstant goa och glada Bemi har bytts ut mot en kille som är ganska sur och arg för det mesta just nu. Kanske är det för att vi har åkt bil så mycket under semestern som vi har upplevt honom som sur och som också gör att han är mer sur sen när vi kommer hem/av bilen. Han gillar fortfarande inte att åka bil. Lite jobbigt tycker vi....Det blir mycket muta med riskaka.

Så mycket mer har inte hänt här i vår familj på sistone. Inte har jag tagit några bilder på Bemi heller....