Julen i bilder

Nu har även Roger åkt på halsfluss men han är på bättringsvägen igen med hjäp av lite meducin. Sjuka familjen är vi. Hoppas detta inte ska vara en tradition för julfirandet hos oss i huset... Bemi verkar *peppar, peppar* ha klarat sig. Jag känner mig nästan helt bra, lite seg och slö i kroppen men det är väl inte konstigt när man inte ätit ordentligt på flera dagar och inte sovit bra på en vecka. Alla andra går upp i vikt under julen, Hanna skaffar sig halsfluss och går ner i vikt i stället :o(

Pga sjukdom har vi inte tagit så mycket bilder i jul. Några kommer dock här och några är tagna av min pappa.

Lilla familjen. Här har jag nog bara en 39 graders feber... Ibland har man nytta av att man var Dramaten-stjärna som liten. "Put on a happy face..."



Vad är det för en konstig gubbe som kommer? Han pratar precis som gamlemormor Ethel med en brytning på finska... (det var farmor som var tomte och hon lät precis som sin mor....)

Bemi blev inte charmad av tomten. Han ser snarast lite rädd ut.

Julgran med kulor....

Mina jultomtar och änglar.

Bemi bygger torn



Han fick en arbetsbänk med såg, borrmaskin och annat. Skyddsglasögonen var skojiga.




Och denna går varm här hemma. Så pass varm att pappa redan har fått ta fram silvertejpen och laga den två gånger... (den är Bemis alltså....)



Och denna hör till dammsugaren...

Fler bilder på julklappar kommer vartefter som han leker med dem och jag råkar ha kameran framme.

I fredags köpte jag mig en julklapp - en fotoskrivare. Gissa om den har gått varm? Skriver ut unerbart fina foton! Här ska printas ut foton till tavlor nu... och till pyssel.

Och idag köpte Roger sig en julklapp - ett playstation 2 med Buzz till. Vi har testat och spelat Buzz i kväll och det är sååå skoj. En given hit på nyår.

Internet krånglar

Nu är vi mitt uppe i julen och borde inte ha tid till surfning - tur då att bredbandet krånglar, eller nåt. Vi har försökt installera trådlöst nätverk men det vill sig inte riktigt. Vi får ta det sen. Just nu sitter jag uppkopplad på min jobbdator...

Jag har åkt på den värsta halsflussen jag någonsin haft. Har knappt sovit på tre nätter. Har inte kunnat äta på 2 dagar men det börjar lätta nu med hjälp av penicillinen. Åkte till jourläkaren i tisdags kväll och fick höra att halsen såg hemsk ut och hade 40 graders feber. Och jag som var rädd att de skulle skicka hem mig. Som regel säger de ju att det måste gå tre dagar innan halsprovet visar bakterier (halsfluss) men tydligen var jag undantaget från regeln för jag hade bara haft ont i en dag när jag var där nere. Nu har dock Roger feber och ont i halsen....

Julafton gick bra med hjälp av Arne och gamlefarmor Ruth. Liiite, liiite av julmaten fick jag ner. Huvudsaken igår var att Bemi hade en bra julafton och han verkar nöjd. Han fick jättemånga och fina paket.

Idag är det svensk julmat på menyn och samma gäster som igår.

I morgon hoppas jag på rean....

Bilder kommer när vi fått igång nätverket!

Granen är klädd

Klicka på bilden för att se större.

Sverige-Tjeckien

Igår var det landskamp i ishockey i Malmö Arena, Sverige-Tjeckien. Vi hoppades alla på en spännande match med många mål från Sveriges sida. Öhum, vi har kommit fram till att det Malmö Arena behöver är påven himself som utövar lite demonutdrivning samt en saneringsfirma som rensar bort all skit. För det måste sitta i arenan, två skilda lag kan inte prestera lika undermåligt av en slump.

Sverige förlorade med 2-6. Pinsamt! De blev totalt överkörda i de två första perioderna. I tredje tände de till lite. Men det räckte inte. Det var precis som om det var Malmöspelarna som fått på sig Tre kronors tröjor. Lika usla var Tre kronor igår.

Men det var spännande att vara på landskamp ändå, det är ju inte var dag man ser Tre kronor live. I april är det dags igen, i Malmö Arena. Jag fick även veta att det är LG Hockey Games den 5-8 februari, så gissa vem som kommer vara hockeyänka då?!

Nationalsånger

Jag hade min plats på första raden. Denna bilden är tagen med min mobil under uppvärmingen, så ni kan ju själva tänka er hur nära isen jag faktiskt satt. I andra perioden flyttade jag dock på mig för idiotkärringen bredvid satt och hängde på sargen så jag såg knappt halva planen - huvudsaken kärringen såg...

Väggcitat

Jag har ingen silhouette att skära ut de numera så populärar väggcitaten med (silhouette är en en scrappryl, en teknisk sak som man kopplar till datorn och sedan kan skriva ut på tex vinyl) så jag får istället delta i tävlingar där man kan vinna dylikt.

Just nu tävlar jag här, på Tesas scrapblogg. Kika in och tävla du med (eller nä, gör inte det för då minskar kanske min chans att vinna *ler*).

Jordbävning

Jordbävning i Skåne. Vad är oddset? Men jodå. I morse, 06.20 skakade Skåneland och invånarna fattade nada. Skalvet uppmättes till 4,7 på Richterskalan och inte sedan 1904 har man uppmätt något lika starkt skalv i Sverige.

06.20 satt jag i lugn och ro på bussen och pillade med hörlurarna till mobilen. Bruden bredvid hade hårdrock i sina hörlurar som dundrade så att min redan jobbiga huvudvärk gjorde sig ännu mer påmind. Så, jag var tvungen att själv lyssna på radio för att stänga ute hennes suspekta musik.

06.25 ringer mobilen och Roger frågar om jag kände hur det skakade. Vadå? Skaka? Nä. Bussen skakar väl alltid men inte mer än vanligt. Fattade inget av vad han babblade om. Vi kom fram till att det kanske var något i vårt hus. Han skulle kolla gaspannan. Han trodde först det var luftvärmepumpen som trillat ner så han flög upp, började tänka ekonomiska tankar (skulle vi bli ännu mer bankrutt än vad vi redan är) och började kolla runt sig. Som nybliven husägare har man inte koll på alla hemskheter som kan hända med ett hus. Rör som exploderar, pannor som flyger i luften och liknande. I och med att vi har gas är det ju lite känsligt... Vi la i alla fall på och jag fortsatte lyssna på radion.

06.27 ringer någon in till Radio City och frågar om de kände hur det skakade. Öh?! Var det inte bara i vårt hus det skakade? Fler och fler ringer in, det hade tydligen skakat i hela Skåne.

06.30 ringer jag Roger igen och säger att det är fler som känt av skakningarna och att det nog är en jordbävning. Han säger att lådorna som vi har haft stående i pannrummet i x antal år (de kom dit när vi flyttade till Svedala och inte hade något förråd till dåvarande lägenheten) hade ramlat. Öh?! De har stått stabilt i minst 7 år och nu plötsligt ramlar de... Det måste skakat en del.

När jag kom till jobbet surfade jag in och kollade nyheterna och vid det laget fanns det mer info på nätet (se början av inlägget). Och JAG missade hela "kalaset". Känner mig snuvad på konfekten. Jag har ju ingen aning om vad folk babblar om när de berättar om hur det skakade. Jag satt på en sketen buss som alltid skakar mer eller mindre. *morr* Jag befann mig mitt i händelsernas centrum, en historisk händelse, och jag märkte ingenting.

Nåja, jag är inte ensam. Benjamin sov gott vidare i sin säng därhemma.....

Lucia på dagis

Nu har Bemi varit med i sitt första lussetåg och det gick väl bra. Han sjöng inte direkt men det visste vi sedan innan. Barnen på hans avdelning var mer intresserade av att kolla in alla människorna. Det var 2 avdelningar som hade lussetåg tillsammans, mao 34 barn ca och så tar folk med sig hela tjocka släkten. Där var smockfullt! Så nästa år tar vi också med oss farmor, farfar och alla som vill komma *morr*.

Men allt gick bra. Vi fikade med vår avdelning sedan och Roger delade ut julgåva till fröknarna som jag inhandlade på Oil & Vinegar förra veckan. Och så fick jag beröm för mina kort som jag gjort till fröknarna *stolt*.

Sedan skulle Roger iväg på hockey, är det inte hockeymatch så är det hockeymöte. *suck* Så Bemi och jag är alena hemma. Och nu är det dags att förbereda Bus för sängen. Roger kommer väl hem någon gång i natt....

Roger och Bus på dagis.

Luciatåget i all sin oordning. Precis bakom Bemi skymtas hans favvofröken som hjälpte Bemi att synas bland alla barn så att mamma kunde fotografera honom.

Grattis Anden och Lotta

Igår kväll fick 2 kompisar till oss sin andre son. En liten Simon. Några dagar innan beräknad födsel bara. deras äldste son, Hannes, är 4 månader äldre än Bemi. Roger hade sina misstankar redan igår kväll. Roger ska nämligen på intervju på Andens jobb idag och de skulle höras av igår. Men Anden svarade inte på sms.

En liten bebis i bekantskapen igen. Jag är inte avis. Jag är inte avis. Jag är inte avis. Jag är inte avis. Jag är inte avis. Jag är inte avis. Jag är inte avis. *intalar mig själv*

Jag kan inte låta bli att tävla

Som ni alla märkt gillar jag att tävla, inte för att jag har vunnit något. Men någon gång ska det väl kanske vara min tur? Här kan man i alla fall vinna det som finns på bilden ovan.

Pepparkakor

Idag har jag och Bemi bakat pepparkakor. Det var år och dar sedan jag gjorde det. Bemi var med mig och bakade i ca 40 minuter sedan orkade han inte mer utan valde att leka med sna duplo medan jag bakade klart.

Resten av dagen har gått åt till fiffel i källaren. Än återstår en hel del lådor dock.... Men de flesta lådorna har fått flytta ut i verkstaden så länge inför julfirandet som vi nog ska ha i gillestugan (om vi inte lyckas få plats med alla i vardagsrummet).

I morgon är det julklappshandling på schemat. En av Rogers systersöner ska med och handla upp sina klädpengar som de får varje år av släkten. En tradition vi har. Men i år ska bara en av bröderna Lövgren med (de är 3). Jag ska försöka bli klar med mina julklappar med.

Bemi i full gång.

Pepparkaksformen som låg i Bemis avdentskalender.

Resultatet



Här övas det på julsånger.

Julfest med jobbet

Igår var jag på julfest med jobbet, på Glasklart i Malmö. Vi åt jättegod julbuffé och såg en show med Fredrik Kempe, ThreeD samt luftakrobaterna Anna och Jimmy från Talang 2008. Showen var jättebra och det var imponerande att se Anna och Jimmy - där kan man tala om tillit till varandra. Det gäller att inte ha en dålig dag eller att vara osams innan man går upp på scen!

Dock hände en sak som gav en negativ stämpel på kvällen. Jag stod och pratade med killen som var ansvarig för ljud och ljus (känner honom från hockeyn där de skött musiken och ljuset i alla år som jag varit aktiv). Plötsligt blir det kallt på ryggen och jag hör världens brak. En servitör tappar en bricka full med glas, precis bakom ryggen på mig och jag får all vätska över ryggen...

Han försvann fort och bad inte ens om ursäkt! Det var glas överallt (det var inte den lilla brickan med glas) och jag fick ta mig ut på toa för att kolla hur illa det var. Hela ryggen på min kofta blev blöt och full med fläckar från rödvin, coca-cola, öl, snaps och det läckte igenom in på blusen, bh:n, rann ner på kjolen och på mina nya stövlar :o(

Jag haffade en servitris när jag kom ut och fick prata med en ansvarig. De står för kemtvätten. Inget erbjudande om middag som kompensation eller något. Men jag ser hellre att mina kläder blir rena än inget alls.

Detta hände precis innan showen skulle börja. Så jag fick sitta genom showen och lukta som ett större systembolag. Jag som bara druckit välkomstdrinken och sedan bara druckit läsk och vatten resten av kvällen.... :o(

Jag ska lämna in kläderna i morgon till kemtvätten och sedan åka med kvittot till Glasklart och få ersättningen. Man kan ju alltid hoppas på att de då tar sitt förnuft till fånga och erbjuder något mer.

Tråkig stämpel dock på en kväll som faktiskt började jättebra.

Idag ska jag gå hem tidigt från jobb. Somnade först kl 2 (la mig strax efter 23) och vaknade kl 5. 3 timmars sömn är lite lite. Så jag hoppas kunna sova en stund i eftermiddag när jag kommer hem....

Fan

Det blir förmodligen inget nytt jobb just nu. Fick ett samtal från rekryteraren till jobbet i Fosie. De hade valt att gå vidare med 2 andra för personlighetstest. Man kan ju alltid hoppas att de två misslyckas totalt (visar sig vara psychos) men sån "tur" har man väl inte.

Jag är så j-kla besviken just nu. Vill helst gå hem och krypa ner under täcket och gömma mig. FAN!

Läkarbesök

Jag springer ju en del till olika läkare som alla vet *ler*. (Det är jag och pensionärerna) Idag var det check-up hos min hjärtläkare, Mattias, och han är en av de trevligaste läkarna jag stött på. Jag har gått till samma hela tiden, det var han som skrev in mig på kardiologen den där julikvällen för 1½ år sedan. Han är så cool, lugn, empatisk och superprofessionell.

Vi pratade en del om mitt läkarbesök i Lund. Han bekräftade min känsla av att de egentligen ville avskräcka mig från operationen med att berätta om alla risker - men se det biter inte på mig. Så mycket jävligare än så här kan det knappast bli. För som Mattias sa - ingen har dött av operationen i Lund *ler*. Varför vill de då avskräcka patienter från operation - de har så långa köer. De är bäst på det de gör, själva opererandet, men de klarar inte av logistiken och köerna. Men eftersom Mattias har jobbat i Lund innan har han lite kontakter kvar och lovade att om jag inte har hört något till våren ang operationstid så skulle jag höra av mig till honom så ska han sparka dem där bak så att jag får en tid. Han sa även att i Sverige är det den som skriker högst som får vård först. Så till våren är det jag som kommer att skrika. Jag vill inte gå en sommar till och må dåligt! Basta.

Sedan pratade vi om neurologen. Och han verkade veta vem min nya neurolog är och att han är bra. Det visar sig att Mattias nu fått 2 patienter till med dystrofia myotonica. Så vi pratade lite om det. Och jag ska fortsätta gå till Mattias även efter operationen i Lund för de måste hålla koll på hjärtat i och med muskelsjukdomen. Känns skönt att fortsätta hos honom eftersom jag vet att han tar sig tid för sina patienter. Hoppas han inte väljer att byta sjukhus - då får jag väl flytta efter.

Jag blir glad av att träffa läkare som Mattias - han ger en hopp om den svenska sjukvården. Måtte han aldrig bli så blassé som många läkare är idag. Måtte han alltid ha kvar sin empati för andra människor, för sina patienter.