Hur vanligt är det med en väldigt engagerad läkare? Hur vanligt är det att läkare håller vad de lovar? Dvs ringer när de säger att de ska ringa även om man inte har en officiellt inbokad telefontid? Det känns verkligen som om min läkare (M) är något utöver det vanliga. Har han sagt att han ska ringa så ringer han i stort sett alltid. Om han inte skulle göra det finns det alltid en orsak som är kopplad till mitt fall, dvs att han har velat konsultera en kollega först innan han ringde mig eller något liknande. Han ringer mig tom på helgen då jag tror att han var ledig, bara för att kolla hur jag mår. (Han ringde från sin privata mobil)
Igår ringde han mig på kvällen. Han kan på EKGt se att mina extraslag har minskat till hälften av vad jag hade innan operationen. Men jag hade ändå över 6000 extraslag på ett dygn. Han kunde även se att dessa extraslag kommer från samma ställe som innan, dvs att det är inte nya som har uppträtt efter operationen på något annat ställe i hjärtat (vilket kan hända). Han kunde även se ett "ärr" på mitt hjärta där de har varit inne och bränt/kylt av muskelceller. Kurvan såg tydligen annorlunda ut nu efter op.
Så, han ska idag konsultera den läkare som gjorde operationen i februari (E) och höra vad han säger. Det lät som om han ska kolla om E vill göra ett försök till eller om jag ska börja på någon annan medicin. M ska försöka få tag på E idag om han är i tjänst. Annars försöker han få tag på honom nästa vecka. Sen återkommer han till mig.
Jag hade nog förväntat mig att få höra att jag skulle börja på medicinen igen och att det inte var tal om någon mer operation. Jag hade mentalt ställt in mig på det. Men eftersom han kan se att de faktiskt lyckades få bort en del av problemet kanske de tycker det kan vara värt att prova igen. Vi får se.
Jag märker ju själv en viss skillnad, jag har bra och dåliga dagar nu. Innan hade jag i stort sett bara dåliga dagar.
Idag är generellt en dålig dag. Jag har haft ont i ryggen några dagar nu. Jag får det ibland när jag sovit på rygg men det brukar ge med sig när jag varit uppe och rört mig en stund på morgonen. Men detta ger inte med sig. Jag kan knappt böja mig för att plocka upp något från låga hyllor eller från golvet. Jag kan ju inte hukböja pga mina muskler så jag är beroende av att min rygg funkar :o( Men det kan ju vara musklerna i ryggen som strejkar också.
Ovanpå det så har jag huvudvärk, förmodligen pga dålig sömn innan i veckan. I natt har jag dock sovit de timmar jag brukar. Så idag blir det tidig hemgång för mig. Ska hämta Bus lite tidigare och så ska vi snabbt ner i byn och handla lite. Bus ville ha filmjölk till frukost i morgon och så ville han ha banan i eftermiddag som han ska äta i bilen på vägen hem från affären. Ja, han har väldigt bestämda åsikter och tankar om vad han vill göra :o)
Bemi frågar ofta "Kan man det?" just nu, om lite allt möjligt. Bananen var en sådan sak. "Jag vill äta bananen i bilen på väg hem. Kan man det?"
Vi ska på BVC nästa vecka och göra 4-års kollen. Får väl se vad hon säger då, sköterskan. Sist kommenterade hon hans språk (då helt ogrundat) men dagis har även kommenterat det nu. De brukar tydligen göra någon form av hörselscreening på denna kollen så vi får väl se. Ev får han kanske gå till en logoped. Det kan vara en biverkning av att han har hört så dåligt innan han fick sina rör i öronen. Allt för att få ordning på hans språk inför skolstarten (det är ju trots allt bara 2 år tills han, min bebis, börjar skolan).
En annan sak vi ska ta upp med BVC är att Bemi går på tå. Det kan ju vara ett tecken på att hälsenorna är för korta. Lika bra att få det kollat. Vi ska båda gå med till BVC. Jag, för att lyssna vad hon säger och R för att föra vår talan. Eftersom jag starkt ogillar sköterskan ska jag vara tyst för att inte kläcka ur mig något dumt ;o)
What else? Benjamin har börjat vara ute själv kortare stunder på tomten. Bra träning för oss alla. Han är jätteduktig och klarar det bra. Följer de "regler" vi har satt upp fint. Och jag får bita mig i tummen för att inte övervaka honom för mycket.
Nu är det en vecka sedan det senast hände en olycka på "kiss-fronten". Förra onsdagen tror jag det var som det hände en olycka på dagis,
en olycka. Jag tycker att han är så duktig och att det gick så snabbt från det att han bestämde sig tills det faktiskt funkar. Det är lite ovant ännu. Men o så skönt att slippa alla dessa blöjor. Han har fortfarande på natten dock, för han sover ju så hårt och hela natten utan att vakna. Så vi tar det steg för steg. Viktigast är att det funkar på dagarna.
Det blir mer och mer tydligt att det är en stor pojke vi har nu. Dels är han så lång (återkommer på tisdag med hur lång han är) och dels så händer det så mycket i hans utveckling. Hans tankar och frågor är helt annorlunda nu. Och om lite mindre än 3 veckor fyller vår prins 4 år!!
Blåser ut ljuset på födelsedagsbullen i morse.
Nu ikväll på sin nya cykel som han fick nu efter kvällsmaten.
