Men i och med förkylningen vaknar han nu mitt i natten för att han inte får luft. När man sedan ger honom näsdroppar blir han toss på oss. Och därmed är han vaken och vill inte sova mer....men det vill mamma! I natt vaknade han kl 2, fick flaska som han kräkte upp det mesta av. Förmodligen pga slem i halsen. Jag hade gett honom koksalt innan han åt men det räckte inte så han fick näsdroppar när vi kom upp till sängen igen. Han var ju redan vaken i och med att han kräktes.
Men dagtid märks det inte mycket av att han är krasslig mer än att näsan rinner och han är lite extra kinkig när det är dags att sova. Han är lika go och glad som vanligt, snackar en massa, stoppar allt i munnen, sprallar och har sig. Just nu sitter han i babysittern och snackar goja.
I tisdags vände han sig för första gången från rygg till mage. Han såg helt förvånad ut. Han har dock inte gjort det igen men det kommer väl.
Idag upptäckte mamma att spagetti är ingen höjdare att försöka mixa med mixerstaven. De hala spagettina slinker undan. Så det blev till att ta burkmat istället. Än så länge litar jag inte på att han klarar sådana bitar av spagetti i sin mat. Men lika glad var Bemi för det, bara han får mat.....
Här kommer lite bilder från dagen. Tröjan Bemi har på sig är tillägnad pappa Puh. Det är pappas mantra/motto: Jag ska bara....
Jag suger lite på läppen, det är ok va?!
Mamma då, jag skrattar ju ihjäl mig....
Jag älskar dig mamma!
(Och mamma ääääälskar dig min skatt!)
(Och mamma ääääälskar dig min skatt!)
Jag ska bara fundera på vad jag ska göra nu....
Jag ska bara ta mig ur denna konstiga tingest....
No comments:
Post a Comment