Tiden rusar

Ojoj. Tiden bara rusar iväg och jag fokuserar på att vila i veckorna. Hade jag kunnat blogga från min ipod hade det nog varit mer frekventa inlägg här... Ipoden har jag bredvid mig när jag vilar ryggen i soffan men nu, se här. Här kommer ett inlägg i alla fall. Inte från soffan...

Vi är inne i december och jag har påbörjat min nya tradition, December daily-album. Jag försöker dokumentera med foto och text varje dag vad vi gör fram till julafton. Detta är tredje året i rad som jag gör det och jag tycker det är roligt att gå tillbaka och titta i albumen och Benjamin tycker också att det är skoj. Dessutom blir det lite fokus på att hitta de små guldkornen, vad gör vi varje dag? Och att komma ihåg att ta foto varje dag.

Fotot ovan är från igår när vi var och träffade BB-maffian. Lite adventsfika och babbel. Vi träffas ju tyvärr inte så ofta numera allihopa. Men när vi träffas så är det roligt att uppdatera på vad som är på G i varje familjs liv och att se barnen leka ihop (och bråka). Min tradition är ju att alltid ta bilder på barnen när vi träffas :o) Så barnen är så vana vid det här laget när jag kommer med min kamera :o)

I lördags var vi och fixade i stort sett alla julklappar. Tjoho! Jag har Rogers kvar att fixa men jag troooor jag vet vad jag ska köpa. Det är så skönt att vara klar med julklapparna och att kunna släppa stressen kring den biten. Jag har så mycket annat som känns stressande så ju mindre extra stress desto bättre.

Jag går i morgon in i vecka 24. Tiden springer iväg i vissa hänseenden men i vissa fall kunde det gärna gå lite snabbare. Jag är sjukskriven på 50% sedan snart 3 veckor tillbaka. Men jag vet inte riktigt om det funkar. Jag förväntas i stort sett hinna med lika mycket på jobb när jag jobbar 50% som när jag jobbade 100%. En omöjligt ekvation och jag märker en viss irritation från vissa håll när jag faktiskt inte hinner. Men jag är bara människa och resonerar som så att det jag hinner, det hinner jag. Det jag inte hinner med, det får fan i mig vänta antingen till min vikarie kommer eller tills jag hinner. Jag undrar dock om jag är kvar när min vikarie kommer... Processen som såg ut att vara så välplanerad från början drar ut enormt på tiden känns det som. Men jag är inte inblandad i det egentligen. Ingen frågar mig vad jag tycker eller vad som är viktigt. Men ärligt, I don't give a shit. Det är de som ska jobba med personen, inte jag. Hur sedan mina arbetsuppgifter ser ut när jag kommer tillbaka, ja, det får jag ta då. Om jag kommer tillbaka... Just nu känns det inte så värst lockande av flera orsaker som jag dock inte tänker gå in på närmre. Men det handlar dels om pengar, dels om prioriteringar och dels om bemötande.

Foglossningen är väldigt jobbig denna gången, eller ländryggen som sjukgymnasten envist hävdar. I morgon ska jag på första passet vattengympa lett av min sjukgymnast. Vi får väl se hur det känns efter det. Ska bli skönt att få bada i varmt vatten i alla fall. Sammandragningarna kommer då och då. Ibland ganska tätt och situationen på jobb underlättar knappast det.

Jag ska på extra ultraljud nästa vecka för att kolla flödet mellan moderkaka och bebis. Efter ultraljudet ska vi träffa en läkare för att prata om resultatet, om det visar tendenser på att jag kommer drabbas av havandeskapsförgiftning. Om jag inte mår bättre då, om sammandragningarna inte minskar, ska jag se om jag kan ta upp det med läkaren då. Annars får jag ta det med barnmorskan och då förmodligen med läkaren med spec mvc.

Bebis verkar annars må bra där inne. Han sparkar och har sig och har blivit en väldigt aktiv krabat. Magen växer och det råder ingen tvekan om att jag är gravid :o)

Ute är det snöigt. I slutet av november började snön falla och det med råge. Det har varit kaaaallllt nu i några dagar och kommit över en halv meter snö här nere hos oss. Nu är det lite mildare idag så lite smälter nog undan men då blir det så där slaskigt istället. I förra veckan var det stora problem med tågen pga snön och man visste inte från ena stunden till andra om tåget skulle gå eller inte. Ytterligare ett stressmoment...

Nu ska jag gå in och vila mig innan det är dags att hämta hem busunge nr 1.