Läkare borde prata med varandra...

Ja, det är kontentan jag dragit efter att ha varit hos en "graviditetsläkare" i måndags och mailat med min neurolog idag. Läkaren i måndags besökte jag främst pga mitt illamående som vägrar släppa taget. Jag måste ta en pilla varje dag och ville nu ha recept på det för att komma liiiite billigare undan. Med Bemi tog jag samma tablett HELA graviditeten. Efter att ha hört mig berätta hur jag mår av illamåendet osv sa läkaren: "Oj, det låter som svårt hyperemesis" (annan form av graviditetsillamående som är mer allvarlig än "vanligt" illamående som många har). Ehe, tänkte jag, you don't say? Hon började direkt prata om alla möjliga trix för att slippa illamåendet - småäta, akupressurband, sött/surt, äta innan man stiger upp. Eh, nämnde jag att jag hade samma med första barnet? Eh, jag tror att jag har koll på alla huskurer som finns, tack. Ge mig det förbenade receptet.

Nä, då klämmer hon till med att akupunktur är ju bra och visat effektivt mot illamående. Eh, jag är en aning nålrädd, svarar jag då, och inte så pigg på att frivilligt utsätta mig för nålar. Men det är bara två i varje handled och en under tungan, inte så farligt alltså, klämmer hon till med då. Men jag är RÄDD för nålar och att då ha nålar I munnen lockar inte. Nä, men jag skriver ett notat här i din journal att du ska prova akupunktur mot illamåendet.

Ehhh....? Hur många gånger då? frågar jag. Tre gånger i veckan tills det har gått över, svarar den lilla snärtan till läkare.

Okej, jag ska mao gå tidigare från jobb tre gånger i veckan och har redan problem med vissa att jobba de tider jag helst jobbar, dvs börja tidigt och sluta vid 15.30. Hur ska jag då hinna med akupunktur tre gånger i veckan när jag jobbar heltid? Hmmm. Men vänta. Det kommer mer....

Sedan tog jag upp mina onda fogar. Men, du är bara i vecka 18+6, då gör man inte så mycket åt onda fogar. Det är sjukgymnastik och vattengympa som gäller. Har du prövat det? En gång i veckan i alla fall vore bra för dig om du nu har ont i fogarna och så får du kontakta en sjukgymnast som kan hjälpa dig, avslutar läkaren. Men, men....när ska jag klämma in allt detta? tänkte jag.

Men, om du har läst min journal så vet du att jag har en muskelsjukdom och den smärtan jag ev får från ökad belastning på mina muskler tillsammans med smärtan i fogarna gör kanske att jag har lite extra ont, frågar jag försiktigt. Nä, det har jag inte läst i din journal, mumlar hon och letar på datorn och hummar medan hon läser. Men du kanske kan höra med din neurolog vilken form av träning som kan vara bra för dig och vad som kan underlätta för dig.

Ehum, ja, det kan jag ju göra. Fast han har sagt att det kommer bli tyngre för min kropp i och med graviditeten och det kan vara så att jag måste bli sjukskriven för att min kropp inte orkar, säger jag.

Ja, men i vecka 18+6 gör man inte det, avslutar läkaren. Om du inte har fler frågor nu så...

Ehhh.....nä..... Tilläggas kan att hon gjorde ingen undersökning av hur mina fogar känns. Det knakar rätt bra i ryggen när jag reser mig från sittande tex...

Behöver jag säga att jag inte var så där strålande glad efter det läkarbesöket?! Jag mailade igår min neurolog och i morse fick jag svar. Han ska be sjukgymnasten på mottagningen att ringa mig för att hon kanske kan ha några tips på avlastning för min rygg samt ev något hjälpmedel som ska underlätta min arbetssituation. Det kan även vara så att jag behöver sjukskrivning, säger han, men han ser gärna att specialistmödravården tar hand om den biten. Men vad gäller träning så är det bara de tips som sjukgymnasten ger mig som gäller, ingen träning utöver det är aktuell just nu. Okej.... Alltså ingen vattengympa enligt honom.

Jag tänker som så att ett besök hos sjukgymnasten kanske kan resultera i att de kan tala om för specialistmödravården hur min kropp påverkas av smärtorna från leder och muskler. Sjukgymnasten på neurologen har ju ett längre perspektiv, att min kropp ska må bra även efter graviditeten. Belastningen och påfrestningen nu kan ju göra mig sämre i ett längre tidsperspektiv. Läkaren på specialistmödra sa ju även att jag inte ska vara slutkörd i kroppen när det är dags för förlossning eftersom han förespråkar en naturlig förlossning och inte snitt.

Men att vara konstant illamående, ont i rygg och muskler gör inte mig slutkörd???

Jo, just det. Läkarsnärtan sa även att om jag har väldigt ont i ryggen kunde jag ju be min chef att få lite anpassad arbetstid, att jag ska kunna gå ifrån och gå runt/röra på mig, att jag ska kunna gå och lägga mig på en soffa för att ändra ställning/belastning på ryggen. Eh, jag sitter i öppet kontorslandskap, var vilar man på en soffa då och har redan problem med mina arbetstider och hon ville att jag skulle på akupunktur, vattengympa och sjukgymnastik 5 gånger i veckan. Eh? Hur många timmar har hennes dygn? Jobba 8 timmar, ca 30-60 min extra rast per dag för vila på obefintlig soffa/promenader runt i öppet kontorslandskap - det ger en arbetsdag på 9-9½ timme, sedan 1½-2 timmars pendling på det, sedan träna 60 minuter/akupunktur på det + resväg för den aktiviteten, hämtning på dagis, kvällsmat till familjen och framför allt när 17 ska jag sova???????

Jag känner mig helt matt! Vi får väl se vad sjukgymnast, neurolog och specialistmödra säger nu.... The story goes on...